Alla vet om att en vacker dag kommer alla man känner, som man festar med osv. att skapa familjer, skaffa hus, barn, volvo och kanske en hund. Jag har föreställt mig att det här skedet i livet inträffar i 25-30 års åldern. På den punkten blir jag ideligen motbevisad. Vattnet har inte bara börjat skvätta på hjulet utan är i full snurr. Jag är helt övertygad om att jag kommer ha barn någon gång i framtiden, inte så mycket för att det är något jag direkt önskar utan snarare som en plikt gentemot evolutionen att föra mina goda gener vidare.Kvinnornas kvinna.
Jag känner mig absolut inte stressad över att bilda familj, det kommer jag vara om 8-10 år. Däremot är jag mycket bekymrad över den här trenden. Kommer det bli några vilda fester i sommar? Kommer ett efterkrök innebära ett litet, ettrigt och kanske ganska tragiskt gäng som gör sitt bästa? Vi tar ett exempel: utav folket som vanligtvis besöker ölfotbollseventet, hur många procent kommer antingen ha med sig sina barn och alltså inte supa och gå hem tidigt, eller inte komma alls? Känner ni min oro?!? Det är EXAKT en månad kvar tills jag kommer hem. Och nej, jag vill inte vara barnvakt.



